here we go again: jullov och det känns som höstlovet var för några dagar sedan, så lite har jag saknat att vara utan sysselsättning
och det liksom förlamar mig, denna frihet, denna TID som verkar oändlig
för jag skulle ju kunna städa tvätta skriva fixa dona
men istället, eller bara för att: drar ner rullgardinen, läser bok efter bok och lyssnar på 2 steg från paradise. önskar jag kunde rycka upp mig, men vill inte och vet att utan viljan kommer jag inte upp härifrån. så jag finner mig i det; ser timmarna passera på mobilens klocka och hör hundarna skälla, liksom på avstånd och morgonens mörker blir till ljus blir till kvällens omfamnande svärta.
jag kan inte leva bland alla människors svettande tillgjorda sätt, men jag kan heller inte vara dem förutan. inte för en dag. rastlösheten griper tag, ruskar om, släpper inte. BITER FAST. jag tänker på att klippa håret, på att färga håret, på att åka till röda korset, på att sortera papper, men jag gör inget av det, rastlösheten gör mig oförmögen till att prestera något överhuvudtaget. lutar huvudet mot kudden än en gång och blundar, stilla med kroppen, andas in, andas ut, att inte låta detdärmörkretsomförgören komma in i rummet, att höra andetagen och och och
planera för de följande dagarna, skriva upp långa scheman på uppvakningstider, punktlistor med vad som kan tänkas göras under dagen, eller snarare vad som måste göras för att jag inte ska gå under, att systematiskt rada upp, dela in likt ett schema, jag måste ha rutiner för att överleva, åtminstone för att klara mig utan dig och kroppens stelnad lättar, släpper. strategier har fört mig fram än så länge, bara att fortsätta. bara att lura sig själv till välbefinnande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar