söndag, juni 27

älskade blomma jag ser hur du kämpar men du växer för nära motorvägen


jag tassar på tå över dammiga golv,
men välter ner en bok och duns! 
friden störs, tystnaden bryts, jag är det svarta fåret
som ständigt stör


juni försvinner snart och med den en osannolik tid
hur läkaren ringer mig och säger
"jag vet att det är svårt nu, men det kommer bli bättre"
och hur jag efter alla dessa år
faktiskt tror på det.


tittar på lägenheter att flytta in i
att sätta sig i skuld men på ett helt nytt sätt
snälla låt det ske
(jag vet inte om jag klarar mig så länge till)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar