vaknar med huvudvärk. det är så det blir med för få timmar sömn, ett lite för oroligt sinne.
sent kvällen innan säger en rödmosig moder:
"jag måste ha en del av ditt liv"
och hunden gnäller i ett hörn, väntar på något.
och visst är det okej,
att någon gång ibland
få skit för sitt liv och de
val en gjort
men gång på annan
och så snart en klivit
innanför dörren till
det de kallar hem
är lite för påfrestande
även för de mest tålmodiga.
för gränser finns.
och de kan nås snabbt.
men jag är glad
för att det finns
människor som
finns där.
men på samma
gång är jag så rädd,
så rädd
allt kan
raseras på en
liten sekund.
och jag är inte säker
på att jag orkar
mycket mer.
så trots
en fin dag
i övrigt,
somnar jag
med huvudvärk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar