om vi samlar alla handlingar i en koncentrerad massa, låt oss säga en ask
(i brun wellpapp kanske, som vi slår in med tidningspapper för det blir lite finare då)
tejpar igen lådan med silvertejp för vi hittar ingen annan
placerar den på golvet, beundrar vårt verk
sedan ställer vi oss på lådan.
mosar, trycker till handlingarna
krossar dem.
och därefter följer en tomhet, för med handlingar följer minnen
och nu vet vi inte längre vilka vi är.
så vi tar den där silvertejpen som kan laga det mesta
och fäster den runt våra pannor.
första steget i att hitta sig själv:
var löjlig.
men den evinnerliga tomheten
vill inte försvinna.
så vi sitter där på golvet
som världens töntar
och sörjer
handlingar.
and if the perfect spring is waiting somewhere, just take me there
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar